Avsnitt 14 - Omprövning och överklagande

Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Överklagande, omprövning och ändring

Överklagande i ärenden om rätt till ersättning

49 § Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till ersättning enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om inte annat följer av lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt. Behörig förvaltningsrätt är den inom vars domkrets det första beslutet i saken har fattats. Lag (2012:413).

50 § Arbetslöshetskassans beslut får inte överklagas av en enskild innan kassan har omprövat sitt beslut enligt 61 §. Om ett beslut överklagas innan det har omprövats, skall överklagandet anses som en begäran om omprövning.

51 § Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får, även till förmån för enskild part, överklaga en domstols och en arbetslöshetskassas beslut i ärenden som avses i 49 §.
Lag (2002:545). 

Överklagande i ärenden om utfärdande av intyg

52 § Beslut av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen i ärenden om utfärdande av intyg enligt 48 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Lag (2002:545). 

Gemensamma bestämmelser om överklagande

53 § Ett beslut skall överklagas skriftligt.

I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring av beslutet som begärs.

54 § Skrivelsen med överklagandet skall ges in till den instans som har meddelat beslutet. Skrivelsen skall ha kommit in till den instansen inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet eller, om överklagandet anförts av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen eller en arbetslöshetskassa, inom två månader från beslutets dag. Lag (2002:545).

55 § Den instans som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid.

Om skrivelsen har kommit in för sent, skall den avvisas utom när

1. förseningen beror på att den instans som har fattat det överklagade beslutet har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar, eller
2. skrivelsen inom tiden för överklagande har kommit in till den instans som skall pröva överklagandet.

I fall som avses i 2 skall den instans dit skrivelsen kommit vidarebefordra den till den instans som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen.

56 § Om skrivelsen med överklagandet inte avvisas enligt 55 § andra stycket, skall den instans som har meddelat det överklagade beslutet lämna över denna och övriga handlingar i ärendet till den instans som skall pröva överklagandet.

57 § Beslut enligt denna lag från en arbetslöshetskassa, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen eller en domstol gäller omedelbart, om inte något annat har angetts i beslutet eller bestämts av den instans som skall överpröva beslutet.
Lag (2002:545).

58 § I ett mål där en enskild part överklagar en arbetslöshetskassas beslut är kassan den enskildes motpart.

59 § Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får överta en arbetslöshetskassas uppgift att i förvaltningsrätten och kammarrätten föra det allmännas talan.

Inspektionen för det allmännas talan i Högsta förvaltningsdomstolen.
Lag (2010:1449).

60 § Vid överklagande till kammarrätt krävs det prövningstillstånd.

Bestämmelsen i 33 § fjärde stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) gäller inte avvisningsbeslut som har meddelats av en arbetslöshetskassa.
Lag (1998:391). 

Omprövning och ändring

61 § Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden som sägs i 49 § skall omprövas av kassan, om det begärs av den enskilde som beslutet angår.

Detta gäller inte om arbetslöshetskassan redan har ändrat beslutet med stöd av 63 §.

62 § Bestämmelserna i 53-56 §§ om överklagande skall tillämpas i fråga om en begäran om omprövning.

63 § En arbetslöshetskassa skall utan begäran ändra sitt beslut i ärenden som sägs i 49 § och som inte överprövats av en högre instans, om

1. beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet,
2. beslutet har blivit oriktigt på grund av att det fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, eller
3. beslutet har blivit oriktigt på grund av en uppenbart felaktig rättstillämpning eller någon annan liknande orsak.

En ändring enligt första stycket behöver inte göras, om oriktigheten är av ringa betydelse.

64 § En ändring med stöd av 63 § av ett beslut får inte göras sedan mer än två år förflutit från den dag då beslutet meddelades.

Ett beslut får ändras även efter det att tiden har gått ut, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl. 

65 § Vid omprövning enligt 61 § får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.

Vid ändring enligt 63 § får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel, om det finns synnerliga skäl mot det. 

Lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid

1 §  Då enligt lag eller särskild författning tid skall räknas efter vecka, månad eller år, varde den dag för slutdag ansedd som genom sitt namn i veckan eller sitt tal i månaden motsvarar den, från vilken tidräkningen börjas. Finnes ej motsvarande dag i slutmånaden, varde den månadens sista dag ansedd för slutdag.

2 § Infaller den tid, då enligt lag eller särskild författning en åtgärd senast skall vidtas, på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, får åtgärden vidtas nästa vardag.

Första stycket gäller inte i fråga om

1. de frister för häktningsframställning och häktningsförhandling som anges i 24 kap. 12 och 13 §§, 17 § fjärde stycket och 19 § rättegångsbalken, och
2. den frist för sammanträde i ärende om besöksförbud avseende gemensam bostad som anges i 19 § andra stycket lagen (1988:688) om besöksförbud. Lag (2005:44).
   

Rättidsprövning

Arbetslöshetskassan beslutade att avvisa ett överklagande med motiveringen att den klagande inte skickat in överklagandet i original och att överklagandet inte var egenhändigt undertecknat samt att det saknades fullmakt för ombudet. Arbetslöshetskassan prövade inte om överklagandet inkommit inom rätt tid. Förvaltningsrätten avslog överklagandet av avvisningsbeslutet. Kammarrätten har i beslut konstaterat att det enligt 54-56 §§ ALF inte ankommer på arbetslöshetskassan att göra något annat än att pröva om överklagandet kommit in i rätt tid. Eftersom någon sådan prövning inte gjorts beslöt kammarrätten att återförvisa målet till arbetslöshetskassan för sådan prövning. (Kammarrätten i Stockholms beslut den 11 november 2011 i mål nr 3588-11)

Ett överklagande som inkommit inom föreskriven tid via e-post anses inkommet i rätt tid. (Kammarrättens i Stockholm beslut den 5 december 2008 i mål nr 7887-08)

Lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid ska tillämpas vid prövning av om en åtgärd företagits inom lagstadgad tid. (Kammarrättens i Stockholm beslut den 26 juni 2008 i mål nr 3276-08) 

Talerätt

Regeringsrätten avvisade arbetslöshetskassans överklagande eftersom det enligt 59 § ALF endast är AMS (numera IAF) som kan föra det allmännas talan i Regeringsrätten. (Regeringsrättens beslut den 23 augusti 2002 i mål nr 5058-2002) 

Omprövnings- och överklagandehänvisning

I alla ärenden där arbetslöshetskassans beslut helt eller delvis går emot vad den sökande har begärt ska arbetslöshetskassan informera om hur man begär omprövning. När det gäller omprövningsbeslut ska en överklagandehänvisning ges. Omprövnings- och överklagandehänvisningen ska utformas så att den innehåller tillräckliga upplysningar för att den som överklagar ska kunna uppfylla de krav som ställs i 53 och 54 §§ ALF. 

Beslutsmotivering

Det är viktigt att beslutsmotiveringen innehåller de grunder som arbetslöshetskassan fattar sitt beslut på.

Hantering och krav på skriftlighet när det gäller begäran om omprövning och överklagande

Bestämmelserna i 53-56 §§ ALF ska även användas när det gäller begäran om omprövning enligt 62 § ALF. Detta innebär att både en begäran om omprövning och ett överklagande av ett omprövningsbeslut ska göras skriftligt, se 53 § ALF. Av bestämmelserna framgår också att en klagoskrift i båda fallen ska ha kommit in till arbetslöshetskassan inom två månader från det att den enskilde fick del av beslutet.

Även beslut som har meddelats muntligt av arbetslöshetskassan eller där den sökande har underrättats om beslutet genom att han eller hon har fått en utbetalningsavi, ska omprövas om den sökande begär det. Begäran om omprövning ska enligt ovan angivna lagbestämmelser ske skriftligen.

Då en begäran om omprövning eller ett överklagande har kommit in till arbetslöshetskassan ska det inkomststämplas och diarieföras.

Rättidsprövning

Det är viktigt att det går att fastställa vilken dag som den klagande fått del av beslutet eller omprövningsbeslutet eftersom en begäran om omprövning eller ett överklagande ska göras inom två månader från den dag som klaganden fick del av beslutet eller omprövningsbeslutet, se 54 och 62 §§ ALF.

För att bedöma om en begäran om omprövning respektive ett överklagande av ett omprövningsbeslut har gjorts i rätt tid ska reglerna i lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid användas. 

Åtgärder när en begäran om omprövning eller ett överklagande har kommit in i rätt tid

Omprövning

Omprövning enligt 61 § ALF innebär en ny fullständig prövning av sakfrågan. Detta gäller även om den sökande inte har åberopat några nya omständigheter. Kassan ska här göra den ytterligare utredning som behövs och i förekommande fall kommunicera utredningen med den sökande. I detta sammanhang ska också en prövning enligt 63 § ALF ske.

Överklagande

Om överklagandet av omprövningsbeslutet har kommit in i rätt tid och den enskilde har anfört nya omständigheter som inte tidigare varit kända och arbetslöshetskassan finner skäl att ändra beslutet i enlighet med den enskildes önskemål fullt ut förfaller överklagandet. I annat fall ska det snarast sändas till förvaltningsrätten inom vars domkrets det första beslutet i ärendet fattades, se 49 § ALF.
 
Överklagandet ska sändas in tillsammans med samtliga handlingar som hör till ärendet inklusive arbetslöshetskassans ursprungliga beslut och omprövningsbeslutet.
 
Om det behövs på grund av det som den klagande skriver eller om arbetslöshetskassan ändrat uppfattning i ärendet bör arbetslöshetskassan sända med ett yttrande redan i samband med att överklagandet och handlingarna i ärendet sänds till domstolen. 

Åtgärder när en begäran om omprövning eller ett överklagande inte har kommit in i rätt tid

Om en klagoskrift inte har kommit in i rätt tid ska den avvisas genom ett skriftligt avvisningsbeslut som ska vara försett med en överklagandehänvisning. Av avvisningsbeslutet ska det framgå att kassan har prövat ärendet enligt 63 § ALF. 

Om en begäran om omprövning eller ett överklagande av ett omprövningsbeslut kommer in för sent och förseningen är orsakad av att arbetslöshetskassan har lämnat felaktig information om begäran om omprövning eller en felaktig överklagandehänvisning ska dock inte avvisning ske på den grunden att det har inkommit för sent, se 55 § 2 st 1 ALF)

Omprövning av beslut och rättelse av oriktiga beslut

Kassan ska på eget initiativ eller på begäran av en sökande rätta ett uppenbart felaktigt beslut. Kassans skyldighet att ändra ett felaktigt beslut enligt 63 § ALF gäller såväl ursprungliga beslut som beslut efter omprövning enligt 61 § ALF och beslut om ändring enligt 63 § ALF. Att kassan tidigare har prövat huruvida ett beslut ska ändras enligt 63 § ALF innebär alltså inte något hinder mot att kassan på nytt prövar om beslutet ska ändras enligt samma paragraf. Märk dock att ändring enligt 63 § ALF endast får göras av beslut i ärenden om rätt till ersättning enligt ALF. Se hänvisningen från 63 till 49 §§ ALF. Prövning enligt 63 § ALF ska göras i samtliga fall då begäran om omprövning har kommit in för sent.

De kvalificerade felaktigheter som ska föranleda ändring indelas i 63 § ALF i tre grupper:

1. Så kallade förbiseendefel. Det är här fråga om beslut vars yttre utformning har blivit felaktig p.g.a. skriv- eller räknefel e. dyl. Det kan dels vara fel som enbart hänför sig till den yttre utformningen, t.ex. ett felaktigt namn eller personnummer, dels fel som har fått en materiell följd, t.ex. ett räknefel vid beräkningen av normalarbetstid.
2. Fel p.g.a. att beslutsunderlaget har varit uppenbart felaktigt eller ofullständigt. Det är i dessa fall beslutets materiella innehåll som är felaktigt. Beslutet kan t.ex. vara fattat på ett felaktigt eller ofullständigt ifyllt arbetsgivarintyg, vilket senare ersätts med ett nytt, korrekt intyg. Ett annat exempel är att den sökande med intyg styrker att han eller hon varit sjuk en viss period och att detta får betydelse för beräkningen av ramtid och arbetsvillkor.
3. Fel p.g.a. uppenbart felaktig rättstillämpning eller annan liknande orsak. Även här är det fråga om beslutets materiella innehåll. Det kan till exempel vara fråga om att en sökande har stängts av enligt 43-44 §§ ALF i 20 ersättningsdagar, när avstängningsperioden rätteligen borde ha varit 10 dagar.

Om arbetslöshetskassan finner att ett sådant beslut ska ändras helt enligt den klagandes önskemål, behöver ändringen endast dokumenteras genom en anteckning i ärendet och i diariet. Kan beslutet inte alls eller endast delvis ändras på det sätt som klaganden begärt ska han eller hon få ett skriftligt beslut. Av detta beslut ska framgå att det är ett omprövningsbeslut. 

Gynnande beslut

Gynnande förvaltningsbeslut anses som huvudregel vinna negativ rättskraft. Detta innebär i normalfallet att ett lagakraftvunnet beslut eller en dom inte kan tas upp till förnyad prövning. Undantag från denna huvudregel är enligt doktrinen att 
- det finns ett förbehåll om återkallelse i själva beslutet eller den författning som ligger till grund för beslutet,
- det finns säkerhetsskäl (hälso-, brand- eller trafikfara), eller
- den enskilde har lämnat vilseledande uppgifter som ligger till grund för beslutet. (Jmf Hellners/Malmqvist Förvaltningslagen med kommentarer 2 uppl. sid 352 ff)

Hinder mot att samma sak prövas i flera instanser

Från och med den tidpunkt då överklagandet har överlämnats till förvaltningsrätten (anhängiggjorts i domstolen) bör kassan inte pröva ärendet enligt 63 § ALF i den del som omfattas av överklagandet. Samma fråga skulle i så fall kunna bli föremål för prövning i två instanser, vilket kan få komplicerade rättsliga och praktiska konsekvenser. (Jfr bl.a. RÅ 1977 ref. 24 och JO: s beslut dnr 3471-2002.) Denna regel bygger på principen om litispendens som innebär hinder mot att samma sak prövas i flera instanser. Detta är dock en huvudregel som under vissa omständigheter kan frångås under förutsättning att det överklagade beslutet i övrigt är sådant att det kan ändras.

Ändring av beslut efter att domstol har avvisat/avskrivit målet från vidare handläggning

Om domstolen i sitt beslut inte har prövat sakfrågan, utan avvisat överklagandet eller avskrivit målet, finns inte något hinder för kassan att ändra det överklagade beslutet enligt 63 § ALF. Det finns inte heller något hinder mot att kassan ändrar sitt beslut i en annan del än den som domstolen ska eller har prövat.  

Fel av ringa betydelse

Arbetslöshetskassan behöver inte rätta ett beslut om felet är av ringa betydelse. Det kan t.ex. gälla ett obetydligt belopp eller en felskrivning som saknar betydelse för den som beslutet gäller. Om det är den sökande själv som begärt ändring bör en sådan göras även om felet är ringa. 

Ändring till nackdel för den enskilde

Ett oriktigt beslut får ändras till den sökandes nackdel om det inte finns synnerliga skäl som talar emot det, se 63 och 65 §§ ALF.

Om ett beslut har blivit felaktigt på grund av att den sökande har lämnat oriktiga uppgifter eller på annat sätt förfarit otillbörligt får beslutet ändras till den sökandes nackdel och även för förfluten tid. I sådana fall ska kassan också pröva hans eller hennes ersättningsrätt enligt 66 och 68 §§ ALF. Innan kassan rättar ett oriktigt beslut till den sökandes nackdel ska han eller hon få tillfälle att yttra sig. Detta gäller även om inte något nytt har tillförts ärendet.

Krav på skriftlighet vid ändring eller rättelse av beslut

Ett beslut om rättelse ska vara skriftligt om det beslut som rättas har meddelats skriftligen. Om en sökandes begäran om rättelse helt eller delvis avslås ska avslagsbeslutet meddelas skriftligen. Ett sådant beslut ska förses med överklagandehänvisning till förvaltningsrätten. Det är viktigt att skilja mellan de båda prövningarna i 61 och 63 §§ ALF.

Omprövning enligt 61 § ALF innebär som ovan angivits en ny fullständig prövning av sakfrågan, se under omprövning. 

En ändring enligt 63 § ALF förutsätter att vissa kvalificerade felaktigheter föreligger (se ovan). För att en sådan ändring ska bli aktuell krävs att kassan, mot bakgrund av den kunskap kassan har vid prövningstillfället, kan konstatera att beslutet var felaktigt redan från början. När det gäller fel i beslutsunderlaget, krävs alltså att det framstår som uppenbart att kassan skulle ha meddelat ett annat beslut om den hade haft tillgång till de uppgifter som kommit fram senare. Det ska i regel inte krävas någon ytterligare utredning i ärendet för att konstatera en sådan felaktighet eller brist som aktualiserar en rättelse enligt 63 § ALF.

Observera också skillnaderna mellan 61 och 63 §§ ALF när det gäller tidsfrister och ändring till den klagandes nackdel, se 64 och 65 §§ ALF.  

Förbud mot verkställighet (inhibition)

Som framgår av 57 § ALF är huvudregeln att ett beslut enligt ALF ska verkställas omedelbart. Om arbetslöshetskassan överklagar ett beslut av allmän förvaltningsdomstol till kammarrätten och arbetslöshetskassan anser att den överklagade domen inte bör verkställas omedelbart innebär detta att arbetslöshetskassan i sitt överklagande måste yrka att kammarrätten ska besluta om inhibition, det vill säga att den överklagade domen tills vidare inte ska gälla.
 
När arbetslöshetskassan har begärt inhibition kan kassan avvakta med verkställigheten till dess att kammarrätten har fattat ett beslut i inhibitionsfrågan.

Partsställning och talerätt

När den enskilde överklagar arbetslöshetskassans beslut är det i första hand arbetslöshetskassan som ska vara den enskildes motpart i förvaltningsrätt och kammarrätt, se 58 § ALF.
 
IAF har dock möjlighet att överta arbetslöshetskassans talan och kassan ska i dessa fall träda tillbaka. Både arbetslöshetskassan och IAF för i dessa processer det allmännas talan.
 
Om kammarrättens dom överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen av den enskilde är det alltid IAF som för talan där. Kammarrättens domar där den enskilde har vunnit helt eller delvis bifall får endast överklagas av IAF som för talan i Högsta förvaltningsdomstolen, se 59 § ALF. 
 
IAF har rätt att överklaga såväl arbetslöshetskassans beslut som domstols dom i frågor som rör rätt till arbetslöshetsersättning enligt ALF. Denna rätt att överklaga innefattar både kassans gynnade beslut och kassans betungande beslut, jmf 51 § ALF. När IAF överklagar ett beslut fattat av arbetslöshetskassan och härvid för talan till den enskildes nackdel är det som huvudregel den enskilde som är motpart till IAF. När IAF för talan till fördel för den enskilde är det som huvudregel arbetslöshetskassan som är motpart till IAF.

Uppgiften att vara part i förvaltningsdomstol tillkommer arbetslöshetskassan centralt, dvs. egentligen kassans styrelse. Styrelsen bör utse en eller flera personer som har rätt att föra arbetslöshetskassans talan. Dessa ska kunna styrka sin behörighet, jmf 3 § FPL. Arbetslöshetskassan kan också välja att i stället anlita ett utomstående ombud.  

Prövningstillstånd

För att ett ärende ska tas upp av kammarrätt krävs ett prövningstillstånd, jmf 60 § ALF. Prövningstillstånd meddelas dels om det finns anledning att ändra den överklagade domen (så kallad ändringsdispens), dels om saken innehåller en fråga vars avgörande är viktig för den framtida rättstillämpningen (så kallad prejudikatsdispens).

Processen i kammarrätten

Eftersom arbetslöshetskassan enligt 58 § ALF är part i domstol när den enskilde har överklagat kassans beslut kan arbetslöshetskassan, om dess beslut ändras av förvaltningsrätten, överklaga rättens dom.

Syftet med att en arbetslöshetskassa getts rätt att överklaga en förvaltningsrätts dom är dels att ge ett vidgat utrymme för prejudikatbildning dels att kassan genom överklagande ska kunna få ändring av ett förvaltningssrättsavgörande som är oriktigt i sak.

Det är viktigt att arbetslöshetskassan i denna verksamhet strävar efter att tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen blir rättssäker. Kassan ska i första hand föra sådana ärenden vidare till kammarrätt där det behövs vägledning för hur man ska besluta i framtiden. Det kan gälla områden där det har kommit nya lagregler, vilkas tillämpning i något avseende är osäker, eller områden där det finns flera avgöranden som strider mot varandra. Nya företeelser på arbetsmarknaden, t.ex. nya former av avtal, eller inom det sociala området kan också ge behov av vägledning för tillämpningen. Det förhållandet att det finns flera förvaltningsrätter som dömer i mål om arbetslöshetsersättning och som kan komma till olika resultat i likartade ärenden medför också ett behov av vägledande avgöranden från högre rätt. Detta behov finns alltså lika mycket hos förvaltningsrätterna som hos arbetslöshetskassorna, vilket gör det mycket angeläget att kassorna sköter sin uppgift sakligt och noggrant.

Även när det gäller att överklaga ärenden som har blivit oriktiga i sak, men där prejudikatvärdet är ringa eller saknas, är det viktigt att kassan är medveten om sin roll att handha arbetslöshetsförsäkringen och tillämpa den rättssäkert. Den enskilde ska kunna lita på att kassan är objektiv i sitt agerande. Det är inte kassans uppgift att till varje pris hävda sin uppfattning i sak i ett enskilt ärende. Vad gäller ärenden där förvaltningsrätten har värderat en sökandes eller någon annans utsaga eller ett intyg på ett annat sätt än kassan torde det saknas skäl att överklaga. Däremot kan det finnas skäl att överklaga domar som rör arbetsvillkor, normalarbetstid, dagpenning o.dyl. om det rör beräkningsprinciper i vanligt förekommande situationer vilka alltså har ekonomisk betydelse för den enskilde eller för staten.