Avsnitt 15 - Frånkännande

Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Särskilda bestämmelser

66 § Sökande som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter om förhållanden av betydelse för bedömningen av deras rätt till ersättning skall frånkännas rätt till ersättning. När sökanden är medlem i en arbetslöshetskassa skall ett sådant frånkännande ske först sedan arbetslöshetskassan med stöd av 37 § andra stycket lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor beslutat att inte utesluta den sökande som medlem. Frånkännandet skall gälla under minst 130 ersättningsdagar. Om det finns särskilda skäl får frånkännandet gälla under färre dagar.

Till sökande som frånkänts ersättning enligt första stycket får ersättning betalas ut först sedan de har utfört sådant förvärvsarbete som avses i 12 och 13 §§ under 80 dagar från den tidpunkt då det förhållande som ledde till frånkännandet kom till arbetslöshetskassans kännedom.

Finns det sannolika skäl att en sökande gjort sig skyldig till ett förfarande som avses i första stycket, kan ersättning som tillkommer den sökande innehållas i avvaktan på utredning i ärendet.

Beslut enligt första stycket skall av kassan genast anmälas till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Lag (2002:545).

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Uppgiftsskyldighet

25 a § Under förutsättning att det har betydelse för handläggningen av ett ärende om arbetslöshetsersättning ska en arbetslöshetskassa till en annan arbetslöshetskassa lämna följande uppgifter om en enskild:

1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer,
2. vilken dag han eller hon senast inträtt i arbetslöshetskassan och från vilket datum han eller hon har ett obrutet medlemskap i arbetslöshetskassa,
3. vilken dag han eller hon utträtt ur arbetslöshetskassan och orsaken till utträdet,
4. vilken period senast fastställt arbetsvillkor avser,
5. beviljad ersättning i form av grundersättning respektive inkomstrelaterad ersättning samt senast fastställd dagsförtjänst, dagpenning och normalarbetstid,
6. påbörjat karensvillkor, antalet fullgjorda karensdagar och uppgift om den första och den senaste karensveckan,
7. antalet förbrukade dagar i senast påbörjade ersättningsperiod och senast ersatt vecka,
8. antalet förbrukade ersättningsdagar enligt begränsningsregeln i 7 §,
9. beslut om godkänd bisyssla,
10. beslut enligt 35 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring att en företagare som tillfälligt upphör att bedriva verksamhet ska anses vara arbetslös,
11. beslut om godkända deltidsstudier,
12. fattade beslut om avstängning, nedsättning eller frånkännande av arbetslöshetsersättning inom ersättningsperioden,
13. senast fattat beslut med anledning av pension eller pensionsbelopp per månad, och
14. beslut om deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program och tidpunkt då deltagandet påbörjades. Förordning (2008:58).

Skärpning av sanktionsbestämmelserna

I förarbetena till 1973 års lag uttalade regeringen bland annat följande: "Regeringen anser att det finns anledning att, förutom genom rättslig prövning, på ett kraftfullt sätt ingripa mot de personer som fuskar till sig ersättning som de inte har rätt till. Regeringen föreslår därför att en skärpning av sanktionsbestämmelserna bör ske i sådana fall."

När det gäller frånkända ersättningsdagar uttalades bland annat följande: "En arbetslöshetskassa som finner att en medlem medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat en oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande som har betydelse för bedömning av hans eller hennes ersättningsrätt och kassan bedömer att medlemmen inte bör uteslutas skall frånkänna medlemmen rätt till ersättning. Tiden för frånkännandet bör spegla samhällets syn på att den arbetslöse har missbrukat förtroendet och otillbörligen skaffat sig ekonomiska fördelar. Regeringen föreslår därför att tiden för frånkännande sätts till minst 130 ersättningsdagar, vilket motsvarar ca 6 månader. En viss möjlighet till minskning av denna tid bör emellertid finnas. Har den oriktiga uppgiften, som lämnats medvetet eller av grov vårdslöshet, lett till ersättning under endast enstaka dagar vid något tillfälle bör frånkännandet kunna bestämmas till färre ersättningsdagar." (Prop. 1995/96:25 s 129)

Uteslutning eller frånkännande

När en sökande är medlem i en arbetslöshetskassa ska ett frånkännande ske först sedan arbetslöshetskassan med stöd av 37 § andra stycket LAK har beslutat att inte utesluta den sökande som medlem.

Bestämmelsen innebär att arbetslöshetskassan först ska pröva om det föreligger grund för uteslutning av medlemmen och först därefter pröva frågan om frånkännande av rätt till ersättning.

Beslutsnivå

Styrelsen får uppdra åt kassaföreståndaren att fatta beslut i ärenden om uteslutning av en medlem och om frånkännande av rätt till ersättning. Styrelsen får dock inte uppdra åt kassaföreståndaren att fatta beslut i ärenden om omprövning av sådana beslut, se 37 a § LAK. 

Bedömningen av den sökandes handlande

För att 66 § ALF ska kunna tillämpas krävs det att de oriktiga eller vilseledande uppgifterna har lämnats medvetet eller att handlandet i vart fall kan anses som grovt vårdslöst. Det saknar betydelse om ersättning har hunnit utbetalas eller ej. Det är handlingen i sig som ska bedömas. Det krävs att en uppgift som är oriktig eller vilseledande faktiskt har lämnats. Underlåtenhet att handla kan inte medföra frånkännande. Den sökande ska också ha varit klar över att uppgiften hade betydelse för rätten till ersättning eller ha varit medveten om risken att så var fallet, men ändå lämnat uppgiften.

Det framgår av propositionen 1995/96:25 s 129 att lagstiftaren har sett särskilt allvarligt på fall där en sökande både har arbetat - särskilt i s.k. svartjobb – och samtidigt har uppburit ersättning som arbetslös. I sådana fall lär det inte vara någon tvekan om att 66 § ska användas. Samma gäller sökande som t.ex. har uppburit sjukpenning eller föräldrapenning samtidigt med hel arbetslöshetsersättning.

Sådant som kan betecknas som förbiseende eller småslarv - vari också ligger att det rör sig om något enstaka tillfälle - går inte in under begreppet grov vårdslöshet. Det är nödvändigt att från tillämpningen skilja ut fall där det rör sig om ursäktliga misstag, som det t.ex. kan vara fråga om vid feldeklaration för någon enstaka dag vid övergången mellan en period av arbetslöshetsersättning och sjukpenning. 

Antal frånkända dagar

66 § ALF föreskriver att frånkännandet som huvudregel ska gälla under minst 130 ersättningsdagar. Det kan således gälla under flera dagar, men också, om det finns särskilda skäl, under färre. I propositionen 1995/96:25 sid 129 anges att färre frånkännandedagar än 130 bör utmätas om den oriktiga eller vilseledande uppgiften har lett till ersättning under endast enstaka dagar vid något tillfälle.  

Innehållande av ersättning

Arbetslöshetskassan kan innehålla ersättning under utredningen av ett ärende om det finns sannolika skäl att en sökande har gjort sig skyldig till ett förfarande som kommer att medföra att han eller hon frånkänns rätten till arbetslöshetsersättning, se 66 § tredje stycket ALF. 

Arbetskravet

Om den sökande har funnits skyldig till ett sådant handlande som
anges i första stycket ska även andra stycket i 66 § tillämpas.
Förutom frånkännande av ersättning under viss tid ska den sökande
ha förvärvsarbetat minst 80 dagar innan ersättning på nytt kan
betalas ut. Antalet arbetsdagar som krävs är fixerat i lagen och
kan varken sättas lägre eller högre. Det påverkas således inte av
hur många frånkännandedagar som kassan har beslutat om.
Såväl frånkännandedagarna som arbetskravet i paragrafens andra
stycke ska vara fullgjort innan ersättning på nytt kan utgå.

Arbetskravet kan fullgöras under sådan tid då sökande är frånkänd
ersättningsrätt. 

Utläggning av frånkända dagar

Den tid under vilken sökanden ska vara frånkänd ersättningsrätt
beräknas, liksom arbetskravet, från den tidpunkt då det förhållande
som ledde till frånkännandet kom till kassans kännedom.

Tiden för frånkännandet ska läggs ut över den pågående ersättningsperioden och tar ersättningsdagar i denna i anspråk.

Återstår det dagar i ersättningsperioden efter frånkännandetidens slut, är den sökande berättigad till de kvarvarande dagarna under förutsättning att kravet på 80 arbetsdagar då är uppfyllt. Det krävs också att det inte har förflutit så lång tid sedan den senast ersatta eller frånkända dagen, att ersättningen inte kan återupptas på grund av stadgandet i 23 § tredje stycket ALF. Om så är fallet ska arbetsvillkoret uppfyllas på nytt. Vid prövningen får även sådana arbetade dagar som den sökande har fullgjort för att klara arbetskravet enligt 66 § andra stycket tas med i den mån de ligger inom ramtiden. 

Övergång till en annan arbetslöshetskassa

En arbetslöshetskassa ska lämna uppgift om beslut om frånkännandedagar om en medlem går över till en annan kassa om beslutet inte till fullo har kunnat verkställas före övergången, 25 a § ALFFo.

Den kassa som den sökande har övergått till ska verkställa beslutet som sitt eget. 

Anmälan till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetskassan ska genast anmäla beslut enligt 66 § första och andra stycket ALF till IAF genom att kassan i styrelseprotokollen tar upp de enskilda ärendena och där anger den sökandes namn, adress, personnummer och kassans beslut.