Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt och avanmälan samt analys

Sammanfattning

Bakgrund

I denna rapport redovisar IAF antalet underrättelser från Arbetsförmedlingen till arbetslöshetskassorna om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning, andelen underrättelser som lett till någon form av sanktion och antalet personer som Arbetsförmedlingen avanmält till arbetslöshetskassorna. Dessutom innehåller rapporten en redovisning av hur lång tid det tar för arbetslöshetskassorna att fatta beslut om underrättelserna.

När ersättningstagare inte bedöms uppfylla de regler och villkor som gäller för rätt till arbetslöshetsersättning, är Arbetsförmedlingen skyldig att informera arbetslöshetskassorna. I vissa fall sker det genom att Arbetsförmedlingen avanmäler ersättningstagaren till den arbetslöshetskassa där den sökande är anmäld. Avanmälan sker elektroniskt och överförs med automatik till arbetslöshetskassorna. I andra fall sker det genom att Arbetsförmedlingen lämnar en underrättelse om ifrågasatt ersättningsrätt till den arbetslöshetskassa där den sökande är anmäld.

Arbetslöshetskassorna ansvarar för att, med underrättelsen om ifrågasatt ersättningsrätt som underlag, utreda om ersättningstagaren har följt reglerna. I de fall ersättningstagarna inte har följt reglerna ska arbetslöshetskassorna besluta om ekonomisk sanktion. 

Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt till arbetslöshetskassorna

Antalet lämnade underrättelser har varierat över tid och var som högst under första halvåret 2007. Därefter har antalet underrättelser under första halvåret 2008 till 2010 minskat. I februari 2010 började antalet underrättelser öka och sedan maj 2010 har antalet per månad varit högre än samma månad föregående år.

• Under första halvåret 2011 lämnades 2 265 underrättelser, vilket är en ökning med 35 procent från föregående år.
• När antalet underrättelser sätts i relation till antalet ersättningstagare var ökningen 77 procent mellan första halvåret 2010 och första halvåret 2011. Trots ökningen var antalet underrättelser per 1 000 underrättelser 2011 något lägre än motsvarande perioder år 2005 till 2008.
• Antalet lämnade underrättelser har ökat för samtliga ålderskategorier från första halvåret 2010 till första halvåret 2011.
• Arbetsförmedlingen lämnade fler underrättelser per 1 000 ersättningstagare till samtliga arbetslöshetskassor, med 20 underrättelser eller fler, första halvåret 2011 jämfört med 2010.
• Det finns stora skillnader mellan hur många underrättelser arbetsförmedarna inom de olika marknadsområdena lämnade under första halvåret 2011.

Arbetsförmedlarna i marknadsområde Småland lämnade 14,8 underrättelser per 1 000 ersättningstagare medan de i marknadsområde Nordvästra Götaland lämnade 5,3.

Arbetslöshetskassornas beslut och åtgärder med anledning av Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt

Andelen sanktionsbeslut av samtliga beslut, det vill säga sanktionsgraden, har legat relativt stabilt runt 85-86 procent under perioden 2006 till 2009. Det skedde dock en förändring för underrättelser lämnade under 2010, och sanktionsgraden för dessa var 81 procent.

• Sanktionsgraden minskade från 2009 till 2010, framförallt för underrättelser som gällde kvinnor i de två yngre ålderskategorierna och den äldsta ålderskategorin för män.
• Bland de arbetslöshetskassor med 20 beslut eller fler var det endast GS och Hotell- och Restauranganställdas som hade en sanktionsgrad som ökade mellan 2009 och 2010 . För övriga arbetslöshetskassor minskade sanktionsgraden mellan dessa år.
• Det vanligaste sanktionsbeslutet för underrättelser som Arbetsförmedlingen lämnade under 2010 var att ersättningsrätten upphörde tillsvidare enligt 9 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen (ALF). Det näst vanligaste sanktionsbeslutet var att ersättningen sattes ned med 25 eller 50 procent enligt 45 a § ALF.
• Omkring 12 procent av ersättningstagarna som fick ett sanktionsbeslut 2010 begärde omprövning, och i 26 procent av ärendena ändrade arbetslöshetskassan beslutet helt eller delvis enligt ersättningstagarens begäran. Motsvarande andel för 2009 var 20 procent.
• Den vanligaste orsaken till att Arbetsförmedlingen lämnade underrättelser var att ersättningstagare i någon mån inte ansågs uppfylla grundvillkoren enligt 9 § ALF. Det var för dessa underrättelser som sanktionsgraden minskade mest från 2009 till 2010.

IAF har även genomfört en ärendegranskning av de underrättelser som av olika skäl inte har behandlats av arbetslöshetskassorna under de tre första kvartalen 2010.

• I jämförelse med IAF:s ärendegranskning 2008 hanteras underrättelser som har återkallats mer tillfredsställande av Arbetsförmedlingen än under första halvåret 2008. Det finns dock fortfarande brister i Arbetsförmedlingens hantering av återkallande av underrättelser.
• IAF har inte funnit några entydiga förklaringar till varför arbetslöshetskassan uppgett att underrättelsen inte mottagits.
• Granskningen visar att det finns brister i Arbetsförmedlingens hantering av underrättelser som lämnats till fel arbetslöshetskassa. Arbetsförmedlingen utreder inte alltid till vilken arbetslöshetskassa underrättelsen egentligen ska skickas när underrättelsen har kommit i retur.

Arbetslöshetskassans handläggningstider av underrättelser

I rapporten redovisar IAF hur lång tid det tog för arbetslöshetskassorna att fatta beslut om sanktion enligt 9 § och 45 a § ALF med anledning av att Arbetsförmedlingen lämnade underrättelser under 2010. IAF redovisar även hur lång tid det tog för arbetslöshetskassorna att fatta beslut om att skäl för sanktion saknades under samma tidsperiod.

•  Mediantiden för att fatta beslut var mellan 25 och 26 dagar. IAF har dock noterat att spridningen mellan arbetslöshetskassorna var stor för samtliga beslut.

Den stora variationen mellan arbetslöshetskassorna i handläggningstid av underrättelser kan indikera att det föreligger en risk för att ersättningstagarna inte behandlas lika.

Arbetsförmedlingens avanmälningar av ersättningstagare till arbetslöshetskassan

Det var 17 procent av ersättningstagarna som avanmäldes manuellt under 2010 (reviderad uppgift den 23 januari 2012). Andelen ersättningstagare som avanmäldes minskade med stigande ålder.

IAF har i denna rapport genomfört en enkätundersökning till arbetsförmedlarna med frågor om arbetet med avanmälningar.

• Bland de arbetsförmedlare som arbetade med ersättningsanmälda i störst utsträckning uppgav 44 procent att de skulle ha gjort en eller flera avanmälningar om de hade avanmält vid samtliga tillfällen.
• Det var 94 procent av arbetsförmedlarna som uppgav att arbetet med kontrollen av att ersättningsanmälda uppfyller villkoren i arbetslöshetsförsäkringen prioriterades under 2010.
• De arbetsförmedlare som uppgav att de inte hade avanmält vid samtliga tillfällen 2010 anser inte att arbetet med kontrollen prioriterades i lika stor utsträckning som de arbetsförmedlare som alltid hade avanmält.
• Det var 95 procent av arbetsförmedlarna som uppgav att de alltid eller oftast brukar avanmäla när en ersättningsanmäld inte kontaktade Arbetsförmedlingen enligt överenskommelse eller uteblev från bokat besök.
• Den vanligaste anledningen till att arbetsförmedlarna inte avanmälde när en ersättningssökande inte kontaktade Arbetsförmedlingen enligt överenskommelse eller uteblev från ett bokat besök var att de inte hann följa upp sina påminnelser i AIS.

I enkätundersökningen ingick en fråga om hur många fler avanmälningar arbetsförmedlarna skulle ha gjort om de avanmält vid samtliga tillfällen då en ersättningsanmäld inte kontaktat Arbetsförmedlingen efter överenskommelse eller uteblivit från besök utan godtagbara skäl. Utifrån hur arbetsförmedlarna besvarade denna fråga har IAF uppskattat ett mörkertal som visar att arbetsförmedlarna i genomsnitt skulle ha gjort mellan 1,2 och 1,7 fler avanmälningar om de avanmält vid samtliga kända tillfällen.

Ladda ner hela rapporten, reviderad den 23 januari 2012 (pdf)