Arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt, 2014 och första kvartalet 2015
IAF har för denna rapport undersökt och analyserat antalet underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt enligt 9, 11 samt 43–43b §§ i lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) som Arbetsförmedlingen lämnat januari 2014–mars 2015. Fokus har legat på underrättelser som kan leda till sanktioner enligt 43–43b §§, framför allt för personer som missköter sitt arbetssökande enligt 43 §.
Mellan det första och det andra halvåret 2014 skedde en märkbar minskning av antalet underrättelser som kan leda till sanktion, som sedan stabiliserade sig på en lägre nivå. I januari 2015 lämnades drygt 36 000 underrättelser som kan leda till sanktion, vilket var 25 procent färre än samma period 2014.
En del av förklaringen hör ihop med att antalet arbetssökande minskade under perioden, men även i relation till antal arbetssökande var minskningen 17 procent. För underrättelser gällande de allmänna villkoren fanns däremot ingen tydlig utveckling över tid.
De vanligaste orsakerna till att Arbetsförmedlingen lämnade underrättelser till arbetslöshetskassorna fortsatte under perioden att vara
- utebliven aktivitetsrapport
- missat bokat besök
- byte av sökandekategori.
Av dessa stod aktivitetsrapporterna för den absolut största delen av underrättelserna, kring 60 procent.
Det fanns genomgående skillnader i lämnade underrättelser mellan marknadsområdena, där storstadsområden lämnade fler underrättelser än landsbygdsområden. Detta kan inte förklaras av antalet inskrivna arbetssökande, eftersom detta tagits hänsyn till i rapporten. De kontor som lämnade flest underrättelser per 1 000 arbetssökande var
- Af Gnesta
- Af Malmö Bryggan
- Af Stockholm Rinkeby Kista.
Af Gnesta lämnade hela 67 procent fler underrättelser per arbetssökande än genomsnittet. Generell fanns en övervikt av kontor i Stockholms- och Mälardalsområdet bland de kontor som lämnade många underrättelser sett till inskrivna arbetssökande. De kontor som lämnade få underrättelser var istället glesbygdskontor, främst lokaliserade i den norra delen av landet. De lokalkontor som lämnade lägst antal underrättelser per arbetssökande var
- AF Pajala
- Af Valdemarsvik
- Af Strömsund.
När man ser till det genomsnittliga antalet underrättelser framkommer att vissa grupper av arbetssökande fick fler underrättelser än andra. Bland de som fick flest underrättelser per 1 000 arbetssökande märks
- unga
- utrikesfödda
- lågutbildade.
När man ser till upprepade underrättelser per person framkommer även att en högre andel arbetssökande med någon psykisk, kognitiv eller socialmedicinsk funktionsnedsättning fick fler underrättelser än genomsnittet. Dessa är grupper som har en mer utsatt situation på arbetsmarknaden än andra, och som i genomsnitt tillbringar längre tid i arbetslöshet. När det gäller skillnader mellan könen framkommer det även att män fick fler underrättelser än kvinnor. Bland de grupper som fick lägst antal underrättelser fanns äldre, högutbildade och arbetssökande med någon fysisk funktionsnedsättning.
Det är utifrån uppgifterna i denna rapport inte möjligt att uttala sig om ifall skillnader i antal lämnade underrättelser som kan observeras över tid, mellan kontor eller mellan grupper av arbetssökande beror på att Arbetsförmedlingen handlägger olika eller att arbetssökande beter sig olika. Troligen finns förklaringen till olikheter i båda dessa orsaker.