IAF Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Underrättelser, sanktioner och verkställanden 2021

Den här rapporten ger en övergripande bild av Arbetsförmedlingens, arbetslöshetskassornas och Försäkringskassans samlade kontrollarbete under 2021. Statistiken täcker arbetssökande som fick eller begärde arbetslöshetsersättning, och programdeltagare som fick eller hade möjlighet att få aktivitetsstöd, etableringsersättning och utvecklingsersättning under 2020 och 2021.

Rapporten redovisar statistik över de underrättelser som Arbetsförmedlingen skickar när det finns skäl att anta att arbetssökande, som är arbetslösa på hel- eller deltid eller deltagare i arbetsmarknadspolitiska program, inte uppfyller villkoren för att få ersättning. Den redovisar även statistik över de sanktioner som arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingen beslutar om, och över Försäkringskassans verkställande av Arbetsförmedlingens beslut om avstängning från ersättning för programdeltagare.

Statistiken visar bland annat följande resultat för 2021: 

  • Antalet skickade underrättelser ökade från 2020 till 2021 i förhållande till antalet ersättningstagare inom samtliga fyra ersättningsformer, för båda könen. En viktig orsak till det är att Arbetsförmedlingen tillfälligt stoppade kontrollarbetet under våren 2020, på grund av coronapandemin. Det ledde till att få underrättelser skickades under våren 2020.
  • Arbetsförmedlingen skickade flest underrättelser om att aktivitetsrapporten inte hade lämnats in till Arbetsförmedlingen i tid. Det gäller för både arbetssökande och programdeltagare, av båda könen. Undantaget var för män inom aktivitetsstödet, där Arbetsförmedlingen skickade något fler underrättelser om att inte ha deltagit i insats i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
  • Arbetslöshetskassan Alfa var den arbetslöshetskassa som tog emot flest underrättelser från Arbetsförmedlingen jämfört med antalet ersättningstagare, för både kvinnor och män. Pappersindustriarbetarnas arbetslöshetskassa tog emot det lägsta antalet underrättelser som avsåg kvinnor och Akademikernas arbetslöshetskassa tog emot det lägsta antalet som avsåg män.
  • För kvinnor var antalet prövade underrättelser i förhållande till antalet ersättningstagare högst hos Sveriges arbetares arbetslöshetskassa. För män var det Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa som prövade flest underrättelser per ersättningstagare. Lägst antal underrättelser för kvinnor prövades av Ledarnas arbetslöshetskassa och för män av Akademikernas arbetslöshetskassa.
  • Arbetslöshetskassornas sanktionsgrad, det vill säga andelen av de prövade underrättelserna som ledde till ett beslut om sanktion, varierade mellan 76 och 96 procent för kvinnor med arbetslöshetsersättning, och mellan 80 och 97 procent för män med arbetslöshetsersättning. I genomsnitt var arbetslöshetskassornas sanktionsgrad något högre för män än för kvinnor.
  • För programdeltagare var sanktionsgraden lägst inom aktivitetsstödet, 95 procent, och högst inom utvecklingsersättningen, 99 procent. Även för programdeltagarna var sanktionsgraden något högre för män än för kvinnor.
  • Män fick fler sanktioner än vad kvinnor fick i förhållande till antalet ersättningstagare inom alla ersättningsformer, och skillnaden var störst inom utvecklingsersättningen. Yngre fick generellt fler sanktioner än äldre. Störst skillnader mellan åldersgrupperna fanns inom aktivitetsstödet. Inom samtliga ersättningsformer, förutom etableringsersättningen, var antalet sanktioner störst för dem med högst grundskoleutbildning och lägst för dem med eftergymnasial utbildning. Inom etableringsersättningen var istället antalet sanktioner i förhållande till antalet ersättningstagare högst för dem med gymnasial utbildning och lägst för dem med grundskoleutbildning.
  • Män fick i högre utsträckning än kvinnor vid upprepade tillfällen beslut om sanktion. För sanktionsbeslut om varning, vilket är det första steget i sanktionstrappan, fick män med arbetslöshetsersättning 10 procent fler sanktionsbeslut än vad kvinnor med arbetslöshetsersättning fick. När det gäller sanktionen ersättningsrätten upphör  , vilket är det sista steget i sanktionstrappan, var motsvarande könsskillnad 50 procent. Även för programdeltagare var skillnaden mellan män och kvinnor i antal sanktionsbeslut på samma sätt betydligt större vid de senare stegen i sanktionstrappan, än vid det första steget.
  • Tiden som det tog att handlägga hälften av de underrättelser som ledde till sanktion (mediantiden) var 18 dagar för arbetslöshetskassorna samt 28 dagar för Arbetsförmedlingen inom aktivitetsstödet och etableringsersättningen. Inom utvecklingsersättningen var Arbetsförmedlingens handläggningstid något kortare, 23 dagar. Arbetslöshetskassornas handläggningstid var likartad för kvinnliga och manliga arbetssökande. När det gäller Arbetsförmedlingens handläggningstid var könsskillnaden 1–3 dagar, beroende på ersättningsform.
  • Inom etableringsersättningen verkställde Försäkringskassan en majoritet av Arbetsförmedlingens beslut om avstängning från ersättning. Även inom aktivitetsstödet verkställdes mer än hälften av avstängningsbesluten. Inom utvecklingsersättningen var andelen beslut om avstängning som verkställdes betydligt lägre. Andelen beslut som verkställdes var högre för kvinnliga programdeltagare än manliga programdeltagare inom samtliga tre ersättningsformer.