Förordning

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Ersättning vid korttidsarbete

13 §   Ersättning till en sökande som deltar i korttidsarbete får lämnas för tid som inte avser arbetstidsminskning eller partiell arbetsbefrielse enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Förordning (2013:1178).

Ersättning under utbildning

14 §   Ersättning får lämnas till en sökande som deltar i en utbildning eller annan aktivitet på hel- eller deltid under förutsättning att den syftar till att
   1. ge en orientering om olika yrken och utbildningsvägar, eller
   2. underlätta omställning från ett arbete till ett annat.

Ersättning får lämnas för högst 15 ersättningsdagar inom samma ersättningsperiod. Förordning (2014:1045).

15 §   Ersättning får lämnas till en sökande som deltar i en utbildning om högst 50 procent av heltid, oavsett om utbildningen har påbörjats före eller efter arbetslöshetens inträde, under förutsättning att
   1. det tidigare arbetet inte har upphört på grund av utbildningen,
   2. utbildningen inte hindrar honom eller henne från att söka och ta ett heltidsarbete,
   3. utbildningen inte finansieras eller har finansierats med studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) eller studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd, och
   4. utbildningen inte finansieras med omställningsstudiestöd enligt lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd.

Första stycket 3 hindrar inte att ersättning lämnas om sökanden före arbetslöshetens inträde har deltagit i utbildningen under minst 15 veckor vid sidan av ett arbete.

Ersättning får lämnas för högst 20 veckor inom samma ersättningsperiod. Förordning (2022:865).

16 §   Ersättning får lämnas till en sökande som deltar i en utbildning på heltid under förutsättning att
   1. det tidigare arbetet inte har upphört på grund av utbildningen,
   2. utbildningen inte hindrar honom eller henne från att söka och ta ett heltidsarbete,
   3. utbildningen inte finansieras eller har finansierats med någon form av studiestöd, och
   4. utbildningen före arbetslöshetens inträde har bedrivits under minst 15 veckor vid sidan av ett heltidsarbete.

Ersättning får lämnas för högst 20 veckor inom samma ersättningsperiod. Förordning (2014:1045).

Ersättning under uppehåll i utbildning

18 §   Ersättning under uppehåll i utbildning får lämnas om det är fråga om uppehåll i en arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får meddela föreskrifter angående villkoren för arbetslöshetsersättning under uppehåll i en arbetsmarknadsutbildning.
Förordning (2006:1552).

Ersättning under permittering

19 §   Ersättning får lämnas till nytillträdande personer på arbetsmarknaden som permitterats utan lön i samband med semesterstängning. Förordning (2014:1045).

Ersättning under tjänstledighet

19 a §   Ersättning får lämnas till en person som beviljats tjänstledighet utan lön och som av hälsoskäl inte kan återgå vare sig till tidigare arbete eller till annat arbete hos sin arbetsgivare, men av Försäkringskassan bedömts ha arbetsförmåga i förhållande till arbetsmarknaden i övrigt.

Ersättning enligt första stycket får lämnas, även om arbetsgivaren har en kvarvarande rehabiliteringsskyldighet, om arbetsgivaren vidtagit de rehabiliteringsåtgärder som fram till tidpunkten för ansökan om ersättning varit möjliga.
Förordning (2008:937).

19 b §   Ersättning får lämnas till en person med deltidsanställning som beviljats tjänstledighet utan lön för att kunna utföra annat arbete med lika eller högre tjänstgöringsgrad, under förutsättning att anställningarna inte går att kombinera. Förordning (2008:937).

Källa: http://data.riksdagen.se/dokument/sfs-1997-835.html

Övergångsbestämmelser

SFS 2010:284

1. Denna förordning träder i kraft den 31 maj 2010
2. För ersättningsperioder för vilka karenstiden enligt 21 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring har börjat löpa före ikraftträdandet gäller 16 och 17 §§ i sin äldre lydelse till den tidpunkt då arbetslösheten upphör första gången efter ikraftträdandet.

Förarbete

Ersättning i samband med studier

Enligt 10 § första stycket 1 ALF lämnas inte ersättning till personer som deltar i utbildning. Regeringen har dock meddelat avvikelser från denna huvudregel.

Av förarbetena till lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring framgår att situationen enligt 16 § ALFFo utgör ett undantag:

Regeringen anser att det finns anledning att betona att rätten att studera under tiden med arbetslöshetsersättning är en ren undantagssituation. Sådana studier bör vara tillfälliga och kunna avbrytas när som helst till förmån för ett arbete. Regeringen delar AMS uppfattning att det förhållandet att en person uppbär någon form av studiestöd, som helt eller delvis består av bidrag, är ett bland flera sätt att visa att han eller hon främst är studerande och inte i första hand arbetssökande. Arbetslöshetsersättning bör därför i normalfallet inte lämnas till en sådan studerande.

(Prop. 1996/97:107 s. 101)

Permittering utan lön

Regeringen har uttalat följande vad gäller huvudregeln i 10 § första stycket 2 ALF om att ersättning inte lämnas till personer som är permitterade utan lön:

Permittering innebär att en arbetsgivare på grund av tillfällig arbetsbrist, driftstörning eller annan sådan omständighet inte tillhandahåller arbetstagaren något arbete och befriar denne från skyldighet att närvara på arbetsplatsen. Rätten att permittera är inte reglerad i lag, men finns reglerad inom många avtalsområden inom SAF/LO.

Den nu gällande bestämmelsen om löneskydd vid permittering återfinns i anställningsskyddslagen. Enligt denna bestämmelse har en arbetstagare som permitterats rätt till samma lön som om arbetstagaren hade fått behålla sina arbetsuppgifter. Detta gäller dock inte om permitteringen är en följd av att arbetet är säsongbetonat eller av andra skäl inte är sammanhängande till sin natur. Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av central arbetstagarorganisation får dock göras avvikelser från denna bestämmelse. (---)

Behov av att under vissa perioder kunna minska arbetskraftskostnaderna, utan att för den skull behöva säga upp personal, är ett naturligt fenomen i en marknadsekonomi. Enligt regeringens bedömning är det dock inte arbetslöshetsförsäkringens uppgift att gå in och betala för arbetskraftskostnaderna under tillfälliga stillestånd.

(Prop. 1996/97:107 s. 94-95) 

Rättspraxis

Är arbetssökande som söker till högskolestudier efter avslutad utbildning vid Komvux att anse som studerande?

Frågan i målet är om den sökande ska anses ha varit studerande under hösten 2005 eller om han ska anses ha avslutat sina studier i och med att han lämnade studierna vid Komvux i juni 2005. Den sökande bifogade ett studieintyg till sin ansökan om arbetslöshetsersättning. Av intyget framgick det att han hade för avsikt att fortsätta studera den 22 januari 2006 och att han hade sökt en utbildning på högskolan.     

Regeringsrätten anförde bl.a. följande: "(...) har uppgivit att han i första hand vill ha ett arbete. Det finns inte skäl att ifrågasätta den uppgiften eller uppgiften att han var beredd att ta ett arbete, om han fick något. Detta talar för att han bör kunna anses ha avslutat studierna i juni 2005. Det finns inte heller något sådant samband mellan hans studier vid Komvux och högskolestudier att de ska ses som sammanhängande. Det är också rimligt att den som är arbetslös ansöker om en utbildningsplats för att inte riskera att stå helt utan sysselsättning, även om det är ett arbete han eller hon helst vill ha. Det följer inte av föreskrifterna om arbetslöshetsförsäkring att i sådana fall regelmässigt tillmäta en ansökan om studieplats den effekten att tidigare studier inte anses avslutade. En sammantagen bedömning av dessa omständigheter leder till att (...) bör anses ha avslutat sina studier i och med att han avslutade studierna vid Komvux. Hans överklagande ska alltså bifallas." (RÅ 2009 ref. 45, mål nr 3656-07)

Avslutade studier eller inte

Den sökande deltog under våren 2008 i en distanskurs i matematik C på Komvux som avslutades under maj 2008. Syftet med kursen var att ge behörighet för högskolestudier och personen sökte till en universitetsutbildning till hösten 2008. Arbetslöshetskassan avslog ansökan om arbetslöshetsersättning från och med den 23 maj 2008. Därefter avslog länsrätten den sökandes överklagande.

Den sökande överklagade till kammarrätten, som bl.a. konstaterade följande: Den kurs som den sökande deltog i under våren 2008 var en kurs som syftade till att ge behörighet till högskolestudier. Även om den utbildning som hon sökte på universitetet till hösten 2008 inte var någon direkt fortsättning på den tidigare kursen var matematikkursen ändå en förutsättning för att kunna bli antagen. Den sökande kunde därför inte anses ha avslutat sina studier i och med att distanskursen i matematik avslutades. Överklagandet avslogs. En nämndeman var skiljaktig.(Kammarrätten i Stockholms dom den 3 november 2009 i mål nr 5235-09)       

Kammarrätten i Göteborg har meddelat en dom där frågan var om den sökande, som anvisats två arbetsmarknadsutbildningar kan anses ha avslutat den första utbildningen och stått till arbetsmarknadens förfogande under tiden fram till dess att den andra utbildningen påbörjades. Kammarrätten fann att det inte var fråga om en sammanhängande utbildning. Den första utbildningen var att betrakta som avslutad eftersom den sökandes avsikt inte varit att studera vidare. Kammarrätten ansåg att det var av betydelse att han blev anvisad utbildningen av arbetsförmedlingen och att han därmed riskerade att drabbas av negativa konsekvenser om han tackade nej till den. Det var även av betydelse att han sökt ett trettiotal arbeten mellan utbildningarna och att utbildningens längd endast var en vecka. (Kammarrätten i Göteborgs dom den 17 oktober 2014 i mål nr 7012-13)

Se även Kammarrätten i Göteborgs dom den 24 november 2014 i mål nr 7596-13. 

Deltidsstudier, återbetalningsskyldighet

Observera att detta rättsfall avser 16 § 2 ALFFo i dess lydelse innan den 1 oktober 2014.

Den sökande hade studerat i en omfattning som motsvarade 24 procent av heltid under tiden den 16 augusti 2004 - den 2 juni 2005 utan att meddela arbetslöshetskassan detta. Arbetslöshetskassan återkrävde utbetald ersättning med 105 746 kr.

Målet gällde om den sökande var skyldig att betala tillbaka arbetslöshetsersättning för tiden då hon hade studerat utan att informera arbetslöshetskassan om sina studier och inte heller hade intygat att hon skulle vara beredd att avbryta studierna om dessa skulle hindra henne från att ta ett arbete. Målet gällde även om det fanns skäl att befria från återbetalningsskyldigheten.

Regeringsrätten fann att den sökande var återbetalningsskyldig då hon hade fått ersättning från försäkringen ett helt läsår utan att intyga att hon var beredd att avbryta studierna om dessa skulle hindra henne från att ta arbete. Hon hade därmed inte uppfyllt det formella kravet i 16 § 2. ALFFo och hade därför inte haft rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Därefter fann Regeringsrätten att det fanns skäl att delvis befria henne från återbetalningsskyldigheten. Regeringsrätten konstaterade bl.a. följande:

Det finns ingen anledning att ifrågasätta att hon följt arbetsförmedlingens råd, sökt arbete och varit beredd att ta vilket arbete som helst. Hon har alltså uppfyllt de grundläggande förutsättningarna i 9 § ALF för rätt till arbetslöshetsersättning. Studierna har inte tagit mer än två timmar per dygn, hon har bedrivit dem på distans och hon har kunnat förlägga dem till vilken tidpunkt som helst.

(Regeringsrättens dom den 22 juni 2009 i mål nr 4674-07) 

Regeringsrätten befriade den sökande från skyldigheten att betala tillbaka 80 procent av beloppet. Ett regeringsråd var av skiljaktig mening och ville bifalla den sökandes överklagande helt.

Se även avsnitt 17 angående återbetalningsskyldighet.

Fråga om den sökande deltagit i utbildning

Den sökande hade sökt och antagits till en universitetskurs samt accepterat den tilldelade platsen. Hon hade sedan i anslutning till terminsstarten registrerat sig som studerande och därefter inte avregistrerat sig eller på annat sätt aktivt gett tillkänna att hon inte var studerande.

Enligt HFD måste begreppet deltagit i utbildning i 10 § ALFFo tolkas i ljuset av det bakomliggande syftet med regleringen, att skilja studerande från arbetssökande. Vid en prövning av om någon deltar i en utbildning kan bedömningen därför inte begränsas till exempelvis studieresultaten eller till deltagande i undervisningen. Avgörande vikt måste enligt HFD istället fästas vid personens avsikter och hur dessa avsikter fullföljts och manifesterats.

Högsta förvaltningsdomstolen gör bedömningen att den sökande har deltagit i utbildning och därför inte haft rätt till arbetslöshetsersättning under den aktuella perioden. (Högsta förvaltningsrättens dom den 1 juni 2017 i mål nr 1477-16)

Fråga om arbetslöshetsersättning kan beviljas jämsides med studier som ligger på en studietakt om 75 procent

Den sökande har studerat till en kandidatexamen i en studietakt om 75 % jämsides med sitt arbete. Hen blev arbetslös och planerade att fortsätta att studera i samma takt som förut och ansökte om arbetslöshetsersättning jämsides med studierna. 

Huvudregeln är att arbetslöshetsersättning inte lämnas till en sökande som deltar i utbildning (10 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF), men undantag finns i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring (ALFFo). Ett undantag avser utbildning som bedrivs på heltid under vissa förutsättningar (16 § ALFFo). 

Förvaltningsrätten gjorde följande bedömning. Då den sökandes studier inte uppgår till heltid omfattas inte hen av 16 § ALFFo. Den sökande omfattas inte heller av 14 § samma förordning då en kandidatexamen inte kan anses syfta till att ge en orientering om olika yrken och utbildningsvägar, eller att underlätta omställning från ett arbete till ett annat, i den meningen som förordningen åsyftar. Förvaltningsrätten ansåg att den sökande är studerande och att hen inte omfattas av några undantag som kan ge rätt till ersättning trots studier. 

Domen överklagades till Kammarrätten i Stockholm som inte meddelade prövningstillstånd (mål nr 4067-19). Beslutet om att inte bevilja prövningstillstånd har vunnit laga kraft i december 2019. Förvaltningsrättens dom står därför fast.

Förvaltningsrätten i Uppsalas dom i mål nr 4692-18