IAF Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Avsnitt 9 - Arbetslöshet del av vecka och säsongsarbetslöshet

Hur arbetslöshetskassorna ska beräkna antalet dagpenningbelopp och ersättning vid säsongsarbetslöshet enligt 38 - 42 §§ ALF.

Arbetslöshetskassorna beräknar antalet dagpenningbelopp, dvs. ersättningsdagar, under en ersättningsvecka dels till personer som under arbetslösheten endast söker deltidsarbete, dels till personer som är deltidsarbetslösa eller som av någon annan orsak inte har rätt till ersättning under hela beräkningsveckan. I avsnittet behandlas även rätten till ersättning vid säsongsarbetslöshet.

En deltidsarbetslös i arbetslöshetsförsäkringens mening är en person som vill ha utökad arbetstid och som tidigare också har arbetat mer än vad han eller hon gör i sitt deltidsarbete under ersättningstiden. Den som har arbetat deltid och blir helt arbetslös är däremot inte deltidsarbetslös i försäkringens mening. Dagpenning betalas i sådant fall för samtliga arbetslösa dagar, men med ett belopp som är baserat på det tidigare deltidsarbetet - vilket i normalfallet innebär en lägre ersättning än om den sökanden hade haft ett heltidsarbete.
 
Hur många ersättningsdagar en sökande har rätt till beror på hur många timmar han eller hon har varit arbetslös i förhållande till sin fastställda normalarbetstid, eller i vissa fall i förhållande till sitt arbetsutbud. Hur normalarbetstiden ska beräknas framgår av avsnitt 6. Antalet ersättningsdagar som en sökande har rätt till framgår av en omräkningstabell som regeringen fastställer. Tabellen finns länkad i detta avsnitt.

Avsnittet berör också den särskilda regeln som begränsar antalet ersättningsveckor för deltidsarbetslösa. Se avsnitt 12 om när en sökande kan säga upp sig från sitt deltidsarbete eller tacka nej till ett deltidsarbete, utan att drabbas av en sanktion i de fall det blir aktuellt att tillämpa begränsningsregeln.

I avsnittet kommenteras också situationer då deltidsarbetslösa inte har rätt till arbetslöshetsersättning för att de inte anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Vad som krävs för att en person ska anses stå till arbetsmarknadens förfogande redogörs för i avsnitt 2.

Reglerna om bisyssla behandlas i avsnitt 10.

I detta avsnitt återges endast de paragrafer som har relevans i avsnittet. Vidare återges paragraferna enligt den senaste lydelsen i SFS respektive IAFFS. Det kan därför finnas övergångsbestämmelser i tidigare författningar som fortfarande gäller. Se riksdagens, regeringens och IAF:s webbsidor för ytterligare information om författningstexten respektive övergångsbestämmelser.

Föreskrift

7 kap. 5 § har upphört att gälla

Föreskrift

Ny föreskrift

Ny föreskrift om arbetslöshetsförsäkring, IAFFS 2018:2. Den tidigare föreskriften, IAFFS 2016:3 upphör därmed att gälla.

Förordning

Ändring i förordning

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring: Ny 7 §, SFS 2017:4

Lag

Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Deltid och bisyssla

38 §   Ersättning till personer som söker deltidsarbete lämnas med det antal dagpenningbelopp per vecka som enligt en av regeringen fastställd omräkningstabell svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda föreskrifter för beräkning av ersättning vid deltidsarbete för det fall att arbetstiden inte är bestämd till ett visst antal timmar per dag eller vecka.

38 a §   Är någon arbetslös under del av vecka i andra fall än som avses i 38 §, lämnas ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetslöshet som ska ersättas enligt den av regeringen fastställda omräkningstabellen. Lag (2010:445) .

38 b §   Vid beräkning av dagpenningbelopp enligt 38 a § ska hänsyn inte tas till arbete som avser beredskap och övning i en anställning som endast omfattar beredskap för och deltagande i kommunal räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Lag (2021:324) .

39 §   Med bisyssla avses i denna lag sådant arbete i anställning eller näringsverksamhet som den sökande före arbetslöshetens inträde under minst tolv månader utfört vid sidan av sin heltidssysselsättning.

För att en anställning ska anses som bisyssla enligt första stycket, får inkomsten från anställningen under ramtiden i genomsnitt inte överstiga ett belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka. Lag (2010:445) .

39 a §   Vid beräkning av dagpenningbelopp enligt 38 a § ska hänsyn inte tas till sådan bisyssla som avses i 39 §. Detta gäller dock under förutsättning att bisysslan inte
   1. utvidgas under arbetslösheten, och
   2. hindrar personen från att ta ett lämpligt heltidsarbete.

Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger ett belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka, ska hela det överskjutande beloppet dras av från dagpenningen.
Lag (2010:445) .

40 §   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om begränsningar i ersättningsrätten och om karenstid utöver vad som följer av denna lag för personer som utför deltidsarbete under veckor då de i övrigt är arbetslösa.
Lag (2008:33) .

41 §   Överstiger de sökandes arbetsutbud per vecka den veckotid, under vilken de normalt utfört arbete närmast före arbetslösheten, räknas den överskjutande tiden inte med när ersättningen skall fastställas.

Begränsning vid säsongarbetslöshet

42 §   Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringens bestämmer begränsa rätten till ersättning för arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta i yrke där arbetslöshet årligen regelbundet förekommer.

Källa: http://data.riksdagen.se/dokument/sfs-1997-238.html

Övergångsbestämmelser

2015:761

  1. Denna lag träder i kraft den 5 februari 2016.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för bestämmande av ramtid för en sökande som före den 1 februari 2016 har påbörjat ledighet på grund av vård av barn.

2021:324

  1. Denna lag träder i kraft den 31 maj 2021.
  2. Den nya bestämmelsen ska dock inte tillämpas för en sökande som före ikraftträdandet har fått sådant arbete som avses i bestämmelsen godkänt som bisyssla enligt 39 §.

Förordning

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Ersättning vid deltidsarbete

7 §   Arbetslöshetsersättning lämnas för sammanlagt längst 60 veckor som en person utför eller deklarerar deltidsarbete inom en ersättningsperiod. Resterande ersättningsdagar i perioden får endast användas för veckor då personen inte utför eller deklarerar något arbete.

Med deltidsarbete avses arbete som understiger personens arbetsutbud per vecka.

Första stycket gäller inte i de fall en företagare som omfattas av 6 § ansöker om ersättning för tillfälligt avbrott i fiskeverksamheten. Förordning (2017:4).

8 §   Arbetsförmedlingen ska under den tid ersättning vid deltidsarbete lämnas, i samarbete med den sökande, arbetsgivare och fackliga organisationer, aktivt verka för att den sökande får en sammanlagd arbetstid som motsvarar hans eller hennes arbetsutbud. Förordning (2008:58).

9 §   För personer som är arbetslösa under del av vecka beräknas ersättning enligt den omräkningstabell som framgår av bilagan.

10 §   Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får meddela föreskrifter om beräkning av ersättning vid deltidsarbete när arbetstiden inte är bestämd till ett visst antal timmar per dag eller vecka. Förordning (2003:1110).

11 §   Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får meddela föreskrifter om karenstid utöver vad som följer av lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring i fråga om sökande som utför deltidsarbete under veckor då de i övrigt är arbetslösa.
Förordning (2008:58).

Övriga bestämmelser

29 §   Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får, om det finns särskilda skäl, meddela föreskrifter om att rätten till ersättning kan begränsas för sådana arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta i ett yrke inom vilket arbetslöshet årligen regelbundet förekommer.
Förordning (2003:1110).

31 §   Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får meddela föreskrifter för verkställigheten av lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och denna förordning.
Förordning (2003:1110).


Källa: http://data.riksdagen.se/dokument/sfs-1997-835.html

Övergångsbestämmelser

2017:4

  1. Denna förordning träder i kraft den 15 maj 2017.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ersättning som avser tid före ikraftträdandet.
  3. För den som vid ikraftträdandet har en pågående ersättningsperiod ska ersättningsdagar under veckor med utfört eller deklarerat deltidsarbete före ikraftträdandet räknas om till förbrukade veckor med deltidsarbete. Vid omräkning ska varje vecka som innehåller en eller flera ersättningsdagar vid sidan om deltidsarbete räknas som en förbrukad vecka med deltidsarbete.

Föreskrift

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2018:2) om arbetslöshetsförsäkring

Kap. 7 Deltidsarbetslöshet

Arbetslöshet del av vecka

Beräkning enligt omräkningstabellen

1 § Om den sökande är arbetslös del av vecka beräknas antalet dagpenningbelopp enligt omräkningstabellen med utgångspunkt i normalarbetstiden. Normalarbetstiden minskas med hindertid, som består av: 

- arbetade timmar, 

- karenstid, 

- tid som den sökande har haft annat ersättningshinder, samt 

- dagar då den sökande varit avstängd från ersättning enligt 43 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

Om sammanräkningen av hindertid ger ett brutet timtal avrundas det till närmast lägre hela timtal.

Arbete under ersättningsvecka

2 § Om den sökande har schemalagt deltidsarbete som inte häver arbetslösheten helt, ska den arbetade tiden fördelas jämnt över de veckor schemat omfattar, när ersättningen beräknas. Denna beräkning ska ske enligt omräkningstabellen. Detsamma gäller om den sökande har en deltidsanställning med arbetet förlagt så att viss tid är tjänstgöringsfri.

Om den sökande har lämnat någon dag på sin ansökan om ersättning  odeklarerad och trots uppmaning inte kompletterat ansökan, ska den odeklarerade dagen räknas som en dag med åtta timmars arbete.

Om den sökande i en ersättningsvecka har arbetat under sådana dagar då han eller hon inte varit anmäld vid Arbetsförmedlingen, ska avdrag göras med den arbetade tiden om detta ger ett större avdrag än den sammanräknade hindertiden.

En arbetsfri dag som det har betalats ut lön för räknas som arbetad dag. 

Hindertid i övrigt

3 § Hinderdag och avstängningsdag beräknas som en femtedel av normalarbetstiden.

Om den sökande har deklarerat att han eller hon har varit förhindrad att arbeta på lördag och söndag, påverkar det inte ersättningen för veckan.

Minskat arbetsutbud

4 § Om den sökande har minskat sitt arbetsutbud ska den fastställda normalarbetstiden, vid användning av omräkningstabellen, minskas med lika många timmar som utbudet sänkts. Hindertid beräknas i dessa fall som en del av arbetsutbudet, inte som del av normalarbetstiden

Om den sökande däremot har fått arbetslöshetsersättning under terminen och jämsides med denna ersättning arbetat deltid, kan han eller hon ha rätt till ersättning i samma omfattning under ferieuppehållet om anställningen inte har upphört.

5 § Har upphävts genom IAFFS 2020:2.

Användning av omräkningstabellen vid konstnärligt arbete  

Omvandling av inkomst till timmar

6 § Om den sökande har utfört konstnärligt arbete som musiker, sångare, skådespelare eller annat artistiskt arbete, ska arbetad tid och den inkomst han eller hon haft av sådant arbete anges på sin ansökan om ersättning.

För att fastställa ersättningen enligt omräkningstabellen ska inkomsten omvandlas till timmar genom att den divideras med ett schabloniserat timlönebelopp. Det schabloniserade timlönebeloppet fastställs av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen med utgångspunkt i de avtal som gäller för motsvarande arbete som anställd. Det schabloniserade timlönebeloppet fastställs efter begäran från någon av de arbetslöshetskassor vars verksamhetsområde omfattar konstnärligt arbete.

Beräkning av ersättning

7 § Utgångspunkten för beräkningen av ersättningen är kalenderveckan.

Om inkomsten för en dag understiger timlönebeloppet gånger åtta, ska ersättningsberäkningen utgå från den deklarerade arbetstiden. Om inkomsten uppgår till åtta gånger timlönebeloppet eller mer, ska inkomsten divideras med timlönebeloppet. Det framräknade timtalet dras av från normalarbetstiden när ersättning för veckor beräknas enligt omräkningstabellen.

Om det timtal som beräknas enligt föregående stycke överstiger fyrtio, ska överskjutande timmar dras av när antalet ersättningsdagar för den andra ersättningsveckan beräknas. Eventuella återstående timmar dras av vid ersättningsberäkningen för följande ersättningsveckor.

Rättspraxis

Föräldraledig från en halvtidsanställning

Frågan var om den sökande, som hade varit föräldraledig från en halvtidsanställning och samtidigt hade sökt en heltidsanställning, skulle ha rätt till arbetslöshetsersättning för den tid som inte omfattades av föräldraledigheten.

Den sökande hade en anställning om 50 procent och var arbetslös om 50 procent. Kammarrätten konstaterade att den sökande, bortsett från några dagar då hon hade arbetat, hade varit föräldraledig från sin anställning om 50 procent och hade begärt föräldrapenning från Försäkringskassan för den tiden. Kammarrätten ansåg att det faktum att den sökande valde att vara föräldraledig från sin deltidsanställning inte medförde att hennes rätt till arbetslöshetsersättning för 2,5 dagar per vecka hade upphört.

Regeringsrätten gjorde samma bedömning som kammarrätten. Två regeringsråd var skiljaktiga. (RÅ 2010 ref. 87, mål nr 7786-09).

En person i ett säsongsbetonat arbete har ansetts ha rätt till arbetslöshetsersättning efter säsongens slut utan hinder av att parterna kommit överens om anställning nästkommande säsong

Den sökande hade arbetat hos samma arbetsgivare sedan 21 år, men hade under de senaste sex åren endast arbetat under sommarhalvåret. Hon hade efter varje säsong accepterat att arbeta även nästföljande säsong och anmält sig som arbetssökande vid arbetsförmedlingen. På arbetsgivarintyget stod som orsak till att arbetet hade upphört att det var fråga om en avslutad säsongsanställning. Regeringsrätten fann att den sökandes anställningsförhållande fick anses ha reglerats genom upprepade anställningsavtal, som sträckte sig från varje säsongs början till dess slut. Regeringsrätten konstaterade att den sökande uppenbarligen hade ansett sig skyldig att säga upp sig, när hon inte längre önskade fortsätta att arbeta som säsongsanställd. Regeringsrätten ansåg dock att utredningen i målet inte visade på att någon sådan skyldighet hade förelegat, eller att hon genom sitt anställningsavtal skulle ha varit försäkrad för annan rätt till arbete under kommande sommarsäsong än den som följer av 25 och 25 a §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd. Inte heller i övrigt talade något för att den sökande direkt efter varje säsongs slut skulle ha varit förhindrad att åta sig ett annat arbete. Därför kunde hennes säsongsarbete inte anses ha varit av sådan karaktär att hon var att betrakta som tjänstledig under tiden mellan säsongerna eller att det varit fråga om annan ledighet under en tillsvidareanställning. Regeringsrätten fann därför att den sökande var att betrakta som arbetslös och att hon hade rätt till arbetslöshetsersättning efter säsongens slut, under förutsättning att hon i övrigt uppfyllde villkoren för sådan ersättning. (RÅ 2003 ref 101, mål nr 664-2002).

Redovisning på kassakort av arbetspass som sträcker sig över två dygn

Redovisning på kassakort av arbetspass som sträcker sig över två dygn.
Den sökande hade tidigare arbetat deltid som vikarie med fast sysselsättningsgrad och fått arbetslöshetsersättning. Under januari 2012 skulle hon ha förbrukat sin sista deltidsdag enligt deltidsbegränsningsregeln. Hon fortsatte istället att arbeta deltid enligt schema under 2012, men utan att ha en fast sysselsättningsgrad i anställningen. Hon arbetade sju arbetspass i rad och var ledig resterande del av de två veckor som schemat omfattade. Arbetspassen började kl. 22.00 på kvällen och slutade kl. 05.00 på natten. Arbetsveckorna började måndag kl. 22.00 ojämna veckor och slutade måndag kl.05.00 jämna veckor. Den sökande redovisade på kassakorten samtliga arbetade timmar under ett arbetspass på det dygn som arbetspasset började. Hon redovisade således under 2012 samtliga arbetade timmar under arbetspassen på ojämna veckor och deklarerade helt arbetslös jämna veckor och fick därför ersättning med fem ersättningsdagar under ojämna veckor. Under vissa jämna veckor deltog hon också i planeringskonferenser, som pågick 3 timmar per tillfälle, men redovisade inte detta på kassakorten. Arbetslöshetskassan beslutade att hon var återbetalningsskyldig för felaktigt utbetald ersättning med totalt 79 733 kr på grund av att hon inte deklarerat kassakorten rätt, men medgav eftergift med halva beloppet.

Förvaltningsrätten fann, efter yttrande av IAF, att den sökande skulle ha deklarerat arbetade timmar under arbetspasset på båda dagarna med det antal timmar som arbetet faktiskt utförts respektive dag. Arbetslöshetskassan har haft grund för återkrav. Den sökandes överklagan avslogs. (Förvaltningsrätten i Härnösands dom den 17 december 2014 i mål nr 4257-13.)