IAF Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Kapitel 9 - Artikel 70 – Återbetalning av arbetslöshetsförmåner mellan medlemsstater

Återbetalning av arbetslöshetsförmåner mellan medlemsländerna när en person har varit bosatt i och arbetat i olika länder, enligt artikel 65.6 och artikel 65.7 i förordning nr 883/2004 och artikel 70 i förordning nr 987/2009.

I detta kapitel återges endast de artiklar och paragrafer som har relevans i kapitlet. Vidare återges artiklarna och paragraferna enligt den senaste lydelsen i respektive författning. Det kan därför finnas övergångsbestämmelser i tidigare författningar som fortfarande gäller. Se riksdagens, regeringens, IAF:s och den europeiska kommissionens webbsidor för ytterligare information om författningstexten respektive övergångsbestämmelser.

Två nya flikar

Två nya flikar har lagts till. Under fliken ”Förordning nr 883/2004” har delar av artikel 65 förts in. Under fliken ”Nordiska konventionen om social trygghet” har artikel 15 och 18 förts in.

Förordning 883/2004

Artikel 65

/---/

6. De förmåner som utges av institutionen på bosättningsorten enligt punkt 5 skall fortsatt bekostas av denna. Den behöriga institutionen i den medlemsstat vars lagstiftning personen senast omfattades av skall dock med förbehåll för punkt 7 ersätta den behöriga institutionen på bosättningsorten med hela det förmånsbelopp som utgetts av den senare institutionen under de första tre månaderna. Ersättningsbeloppet under denna period får inte överstiga ersättningsbeloppet vid arbetslöshet enligt den behöriga medlemsstatens lagstiftning. I det fall som avses i punkt 5 b skall den period under vilken förmånerna utges enligt artikel 64 dras av från den period som avses i andra meningen i denna punkt. Förfarandena för ersättning skall fastställas i tillämpningsförordningen.

7. Den ersättningsperiod som anges i punkt 6 skall emellertid förlängas till fem månader när den berörda personen under de föregående 24 månaderna har fullgjort anställningsperioder eller perioder som egenföretagare på minst 12 månader i den medlemsstat vars lagstiftning personen senast omfattades av när sådana perioder skulle ge rätt till arbetslöshetsförmåner.

8. För syftet med punkterna 6 och 7 får två eller flera medlemsstater eller deras behöriga myndigheter föreskriva om andra sätt för ersättning eller avstå från all ersättning mellan institutioner under deras jurisdiktion.

Förordning nr 987/2009

Artikel 70 - Återbetalning av arbetslöshetsförmåner

Om en sådan överenskommelse som avses i artikel 65.8 i grundförordningen saknas, ska institutionen på bosättningsorten till institutionen i den medlemsstat vars lagstiftning förmånstagaren senast omfattades av, översända en begäran om återbetalning av arbetslöshetsförmåner enligt artikel 65.6 och 65.7 i grundförordningen. Begäran ska göras före utgången av en sexmånadersperiod efter utgången av det kalenderhalvår under vilket den sista utbetalningen gjordes av de arbetslöshetsförmåner för vilka återbetalning begärs. Begäran ska innehålla uppgift om det förmånsbelopp som betalats ut under de perioder på tre eller fem månader som avses i artikel 65.6 och 65.7 i grundförordningen, den period under vilken dessa förmåner har betalats ut samt uppgifter som identifierar den arbetslösa personen. Fordringarna ska lämnas in och betalas ut via de berörda medlemsstaternas förbindelseorgan.

Det föreligger inget krav på att beakta begäranden som lämnas in efter den tidsfrist som anges i det första stycket.

Artiklarna 66.1 och 67.5–67.7 i tillämpningsförordningen ska även gälla.

Från och med utgången av den 18-månadersperiod som avses i artikel 67.5 i tillämpningsförordningen, får ränta för obetalda fordringar debiteras av borgenärsinstitutionen. Denna ränta ska beräknas i enlighet med artikel 68.2 i tillämpningsförordningen.

Maximibeloppet för den återbetalning som avses i artikel 65.6 tredje meningen i grundförordningen ska i varje enskilt fall vara det förmånsbelopp som den berörda personen skulle ha rätt till enligt lagstiftningen i den medlemsstat denne senast omfattades av, om personen fortfarande är registrerad hos arbetsförmedlingen i denna medlemsstat. För förbindelser mellan de medlemsstater som förtecknas i bilaga 5 till tillämpningsförordningen ska de behöriga institutionerna i den ena av de medlemsstater vars lagstiftning den berörda personen senast omfattades av, dock fastställa maximibeloppet i varje enskilt fall på grundval av medelbeloppet av de arbetslöshetsförmåner som betalats ut enligt den medlemsstatens lagstiftning under föregående kalenderår.

Artikel 66 – Förfarande för återbetalning mellan institutioner

1. Återbetalningen mellan de berörda medlemsstaterna ska genomföras så snart som möjligt. Varje berörd institution ska vara skyldig att reglera återbetalningsfordran inom de tidsfrister som avses i detta avsnitt så snart den är i stånd till detta. En tvist om en viss fordran ska inte hindra regleringen av en annan fordran eller andra fordringar.

 /---/

Artikel 67 – Tidsfrister för inlämnande och reglering av fordringar

/---/

5. Fordringarna ska betalas av gäldenärsinstitutionen till det förbindelseorgan i borgenärsmedlemsstaten som avses i artikel 66 i tillämpningsförordningen inom 18 månader efter utgången av den månad de lämnades in till gäldenärsmedlemsstatens förbindelseorgan. Detta gäller inte de fordringar som gäldenärsinstitutionen av relevanta skäl har tillbakavisat under den perioden.

6. Alla tvister ska biläggas senast 36 månader efter den månad då fordran lämnades in.

7. Revisionskommittén ska underlätta det slutgiltiga avslutandet av räkenskaperna om tvisten inte kan biläggas inom den tid som anges i punkt 6 och ska, efter motiverad begäran från någon av parterna, lämna ett yttrande om tvisten inom sex månader efter den månad under vilken ärendet hänsköts till kommittén.

Artikel 68 – Dröjsmålsränta och avbetalningar

/---/

2. Denna ränta ska beräknas på grundval av den referensränta som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner. Den referensränta som gäller den första dagen i den månad då förfallodagen infaller ska tillämpas.

/---/

 

Nordiska konventionen om social trygghet

Artikel 15

Överenskommelse om att avstå från återbetalning

  1. Med avseende på artiklarna 35, 41 och 65 i förordningen avstår de nordiska länderna, om inte annat avtalas mellan två eller flera länder, från varje återbetalning mellan länder av utgifter för vårdförmåner vid sjukdom och moderskap samt vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar, förmåner till arbetslösa samt för administrativ och medicinsk kontroll.
  2. De nordiska länderna avstår också från återbetalning av utgifter för åtgärder som avses i artikel 12.1 om rehabilitering.
  3. Länderna avstår dock inte från återbetalning när det gäller vårdförmåner till personer som enligt förordningens artikel 20.1, 28.1 och artikel 36.1 har fått tillstånd att resa till annat nordiskt land för att där få den nödvändiga vård som hans eller hennes tillstånd kräver.

Artikel 18

Övergångsbestämmelser

  1. När denna konvention träder i kraft upphör den nordiska konventionen av den 18 augusti 2003 om social trygghet att gälla. Denna konvention ska inte medföra minskning av förmånsbelopp som utges vid konventionens ikraftträdande i fråga om förmåner som omfattas av konventionen. Med avseende på Färöarna och Grönland har konventionen av den 18 augusti 2003 om social trygghet fortsatt giltighet till den tidpunkt då denna konvention ska börja gälla, dock senast ett år efter konventionens ikraftträdande enligt artikel 16.
  2. Har en person förvärvat rätt till grundpension från ett nordiskt land på grundval av bosättning i landet under tid före 1 januari 1994 under vilken han eller hon samtidigt förvärvat rätt till arbetspension i ett annat nordiskt land, ska för denna period grundpension endast beräknas från sistnämnda land. Har någon under sådan tid samtidigt förvärvat arbetspension från flera nordiska länder, varav ett även var personens bosättningsland, ska grundpension endast beräknas från det landet.
  3. Ansökan om förmåner som gjorts efter denna konventions ikraftträdande ska prövas enligt denna konvention även när ansökningarna avser förmåner för tid före ikraftträdandet.